Tillbaks till tangenterna igen!

Livet

Rosa klöver på bilden. Tillbaks till tangenterna igen

”It’s easier to distract ourselves than it is to actually deal with our shit”

-The goddess rebellion

Som det har tagit emot att sätta sig här, där jag älskar att vara, framför tangenterna. Först så skulle jag bara låta det vara under de två veckor som jag hade besök här hemma men sen blev det bara längre och längre och längre. För att inte klanka ned på mig själv helt och hållet, vilket min kära lilla inre röst väldigt gärna vill göra, så har orken varit markant nedsatt efter de två veckorna. Men sen är det latmasken som legat och lurat lite också. Det tar emot. Jag måste ju ha en bild tänker jag och vad sjutton ska jag skriva nu när jag ”missat” så mycket?! Nä, jag orkar inte ikväll heller, går och lägger mig med barnen.

Barnen ja, dom har ju sommarlov nu. Jag har ingen aning om hur jag tänkte när jag fyllde i deras schema för sommaren men jag skulle väl vara en duktig och snäll mamma och låta dem ha ledigt eftersom jag ”ändå är hemma”. Tänkte inte riktigt på att jag är hemma utav en anledning som inte har med semester att göra. Men mina föräldrar är hemma och har varit en stor hjälp och mannen ska väl gå på semester han också så småningom.

Ett tips till alla er som undrar vad jag håller på med, haha, är att följa mig på Instagram. @frufibro heter jag där. Försöker hålla det flödet så uppdaterat som möjligt.

Snart ska det bli lite lättare för mig att blogga oftare också, jag ska få tillgång till en laptop att jobba på! Tjohoo! I dagsläget har vi en stationär och det är väldigt väldigt svårt att ”gå undan” och skriva när man har småbarn. Ni som har dem, ni vet! Man får ju inte ens gå på hemlighuset ifred!

Nu ska jag komma ikapp lite här inne och varva nytt och gammalt så jag får med allt jag velat. Inne i hjärnkontoret är det fullt med inlägg och klokheter, hrm, haha!

Ha det gott nu så länge!

KRAM

26 juni, 2017
 | 
Postat i Livet

Comments: 1

  1. Sara says:

    Ibland behöver man en paus. Det är tillåtet och helt okej. Men vet precis hur du menar, man bygger upp en slags inre press om att få fram ”lyckade & meningsfulla” inlägg hela tiden. Men ibland orkar man inte, och istället för att bli en ”gnällspik” som faktiskt skriver om hur det är, hur man mår och känner sig så stänger man av helt. Man vill inte framstå som den där man egentligen inte känner sig som. Livet går före, och hälsan lika så. Kram på dig!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *