Stress – det osynliga symptomet på Fibromyalgi

”Dear stress, let’s break up”

Tänk att vi en gång i tiden var beroende av detta system för att överleva och idag tar det mer eller mindre kål på oss. Stress, ett väldigt negativt laddat ord som vi mest förknippar med elände men som är tänkt att hjälpa oss i svåra situationer. Egentligen är stress en positiv sak som ska hjälpa oss skydda oss själva om vi blir utsatta för något hotfullt. Det som har blivit negativ med stress idag är att vi inte använder systemet på rätt sätt längre. Meningen är att vi ska använda stress för att ”fly eller fäkta” och så snart faran är över så ska vi återgå till återhämtning.

Det gör vi inte längre idag eftersom den stress vi utsätts för för det mesta inte längre är fysisk utan psykisk. Vi fortsätter att köra på i 180 inne i hjärnan dygnet runt utan paus och det låter hjärnan oss med glädje göra. Ja, du hörde rätt! Hjärnan stoppar oss inte, för hjärnan hatar att ha tråkigt! Det stressar hjärnan att ha tråkigt så därför är den nöjd så länge du sysselsätter den med att oroa dig över både det ena och det andra. Har du ingenting att oroa dig för just nu så börjar hjärnan automatisk att ”leta faror”, hitta saker att oroa för sig antingen framåt eller bakåt i tiden. Visst kan det låta dumt att den håller på så men det här ”radar systemet” sitter i vår reptilhjärna, den äldsta delen av hjärnan, vars primitiva funktion var och är att hålla oss vid liv!

Därför är det viktigaste vapnet vi har att ta till mot stress att ägna oss åt just återhämtning. Vi måste aktivt lära oss att vila och varva ner. Det är också viktigt att vi äter rätt och att vi gör saker som vi tycker är roligt och som får oss att skratta eftersom det påverkar hur kroppen hanterar stress.

Jag har alltid avskytt alla former av meditation och vet ni varför? Jo, för att jag har varit så stressad i mitt inre så att det har känts fysiskt plågsamt att slappna av! Min hjärna vill inte vila, den är van att göra allt i snabbast tempo möjligt. När jag har funderat över vad jag ska skriva här, om stress, så har jag under mina funderingar kommit fram till att det var en strategi jag lade till med i tidiga tonåren. Att göra allting så snabbt och effektivt som möjligt.

Jag slutade gå sakta, jag slutade läsa sakta, jag avskydde att gå upp på morgonen eftersom jag var så fasansfullt trött så jag lärde mig att klä på mig och göra mig iordning på rekordtid. Att komma försent var en dödssynd så allt jag gjorde fick helt enkelt gå så snabbt det bara kunde! Även idag blir jag sjukt frustrerad av att vänta, gissa hur bra det går med en treåring och en sexåring hemma! Jag får andas både en och två och tre gånger!

På smärtrehab har jag fått lära mig flera olika tekniker för att slappna av. Jag har fortfarande svårt att meditera där man bara ska sitta och inte tänka på någonting alls, men jag har hittat andra sätt som passar mig bättre. Andning och yoga har jag fastnat för eftersom man GÖR någonting samtidigt. Så det kommer jag att prata mer om framöver! Vad vill du läsa mer om här inne??

Kom ihåg att andas <3

Anneli

(Inlägget är länkat i Symptomlistan)