Min upplevelse av akupunktur med fibromyalgi

Akupunktur Fibromyalgi

Fibromyalgi och Akupunktur

”No pain no gain”

Nu har jag varit till en fysioterapeut och fått akupunktur i ett par veckors tid och tänkte att jag skulle skriva om det här inne. Jag har nämligen lite teorier, som alltid, eftersom jag funderar så mycket jämt!

När jag gick på smärtrehab i höstas så erbjöds man att få prova akupunktur. Aldrig i livet tänkte jag då! Jag har ju ont precis överallt och nålar är lite läskiga. Jag är inte rädd för nålar men jag tycker att det är lite obehagligt. Det brukar gå jättebra att lämna prover och så, bara jag slipper se och kan titta bort.

Men så läste jag på lite och det fanns olika åsikter från olika håll. Vissa skulle inte kunna leva så bra som de gjorde utan akupunkturen och vissa mådde pyton utav det. Min ”nya” läkare på vårdcentralen ville att jag skaffade en kontakt med en fysioterapeut för att fortgå någon form av behandling där sedan under våren. Jag sköt på det. Jag o r k a d e inte ta tag i det och glömde mer eller mindre bort att boka en tid.

När jag hade avslutat min arbetsträning så påminde jag i alla fall mig själv att jag skulle boka den där tiden. Första och andra besöket bestod utav endast samtal kring vad jag hade för problematik, vad jag gjort innan och vad jag kunde tänka mig göra framöver. Akupunktur kom upp.

Med tveksamhet i rösten så sa jag att jo, det var väl bäst att prova i alla fall. Prova har man ingenting att förlora på och det var flera i min grupp på smärtrehab som tyckte att det gav bra resultat.

Aj, aj, aj, aj aj, aj aj….

Ok, det gjorde ONT när nålarna sattes och snurrades på. Skit ont! De första två gångerna så hade jag jätte, jätte, jätte svårt att slappna av. När nålarna väl var satta och snurrade så gjorde det inte ont längre men jag kunde inte slappna av i kroppen när jag låg där. Efteråt blev jag f ö r l a m a n d e   t r ö t t!

Sedan har det gått bättre. Det gör fortfarande skit ont när nålarna sätts och snurras på, inte på alla men de flesta. De sätts inte på samma ställe varje gång heller så helt plötsligt sätts det en ny någonstans och det gör för satans ont. Men sen är de snurrade på och jag gör mitt bästa för att andas och slappna av under tiden. Det går bättre och bättre.

Jag blir inte heller lika trött efteråt. Någon nål som sattes i nacken gjorde att golvet gungade lite en stund och en nål uppe på hjässan gjorde mig direkt super trött men på det stora hela så märker jag en förbättring.

Det är det här jag vill komma till: ALLT vad det gäller långvarig smärta/värk/trötthet så gäller det att låta saker ta tid, pytte pytte pyttesmå myrsteg framåt. Man måste se att yoga/meditation/andningsövningar/mindfullness/akupunktur har ett långsiktigt syfte. Man måste TRO PÅ MÅLET och låta det ta tid, ibland jättelång tid! Vi pratar halvår/år här!

Vad gäller akupunkturen så tror jag inte att jag hade haft samma upplevelse om jag hade provat detta för ett år sedan. Då hade jag som mest ont och jag hade ännu inte lärt mig att acceptera och se att förbättring kommer med TID. Jag hade inte heller lärt mig allt jag kan och jobbar på med andning, avslappning och yoga. Allt detta har stärkt min kropp och jag har verktyg för att hjälpa kroppen att släppa spänningar. Utan allt detta så tror jag att jag inte att akupunkturen hade fungerat. Det hade tillfört för mycket smärta som jag inte hade kunnat hantera. Jag hade blivit rädd för den smärta som man känner när nålen sätts.

Idag vet jag att smärtan i sig inte är farlig och jag blir inte rädd när det gör ont. Jag har även hjälp utav min medicinering i kombination med yoga och andning att hålla ångesten på avstånd.

Så med det vill jag säga, prova, du har ingenting att förlora!

KRAM,

Anneli

18 juli, 2017
 | 
Postat i Akupunktur

Comments: 2

  1. Sara says:

    Känner igen mig i det du skriver! Jag har provat akupunktur i omgångar och det gör SVINONT när nålarna sätts och snurras på. Så ont så jag både håller andan, knyter näven under britsen och hoppar en o annan groda ur mun innan det är färdigsnurrat.. Jag vet faktiskt inte ännu ifall det hjälper, jag har inte märkt av någon större förbättring men jag har iallafall inte blivit sämre efteråt. Det får ses som en seger! Jag är dock lite inne på att den traditionella sjukgymnastiken inte är något för mig då jag får väldigt ont av den typen av träning, så jag har låtit lite funderingar kring yoga o dylikt växa fram. Återstår att se om jag vågar anta den utmaningen bara. Kram på dig!

    • Ja, man måste se det långsiktigt för att se om det har någon effekt tror jag 💕 Jag har ett yogaprogram här på bloggen som du kan testa! Det är mjukt, långsamt, vilande och stretchande. Jag ska även försöka lägga upp en video på det snart 🙏🏻😘 Kram, Anneli

Lämna ett svar till Sara Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *